Bordtennis

Tålamod och passion

Måndagen är kommen och här kommer en reflektion av de senaste veckornas träning. Att reflektera och analysera representerar i min teori halva delen av vägen till utveckling.

 

Under måndagen som är en av veckans längsta skoldagar följer mönstret att åka hem direkt efter skolan, plugga och planera/förbereda veckan. Morgonträning på gymmet startades tisdagen med och det var super kul. För ungefär 1.5 år sedan ute på en löprunda började höfterna att göra mycket ont. I vanliga fall hade jag möjligen avbrutit rundan, men just den här morgonen hade jag gått upp och förberett mig för att springa milen för första gången. Smärtan högg i höfterna men jag gav mig inte då vägen att nå målet var nära. Smilgroparna var uppe vid öronen när jag sprang in på gårdsplanen och när jag tänker på det nu i efterhand så sker det återigen. Löpturen med trotsan av smärtan som befann sig resulterade i en stark överansträngning, vilket inte är farligt om man vilar, om annat finns det risk för inflammation.

 

Sedan den löprundan har fokuset legat i att bygga upp höfterna och stretching har i princip varit helt uteslutet. Det hela är ingen skada men en överbelastning sker pga svaga muskler och en faktor som kan spela in är överrörlighet, vilket var en del i mitt fall. Efter ”skadan” började jag att träna på gym och när  sommaren passerat började gymnasiegången på Aspero Idrottsgymnasium där träningen ökade drastiskt och en av parterna var även gymträning. I veckan har 3 gympass avverkats och det med glädje. Skivstänger, hantlar, balansbrädor, viktbollar, band-när man väl börjat på gymmet och testat nya övningar höjs motivationen. 

 

Oavsett mål, sport, ambitioner som man har finns det alltid någonting som täcker det utrymmet på gymmet. Löpning var någonting som jag gjorde i princip varje dag-glädjen för det va stor och är fortfarande. Däremot förändras saker och ting och löpning var inte det optimala för de överbelastade höfterna och det är här gymmet kommer in. På gymmet är jag varken den mest erfarna eller starka men så länge vi mår bra av saker och ting som vi gör borde vi fortsätta.  I led med styrketräningen börjar sakta men säkert löpningen att ta plats i vardagen igen och satsningen ligger på en gång i veckan, vilket är en stor och skön skillnad från det tidigare noll gånger i veckan. I tisdags var en sådan dag och jag njöt av hur jobbigt det var-att känna mjölksyran men trots det kunna springa vidare.

 

Två fredagar bakåt i tiden blev det ett spontant pingispass med en vän nästan direkt efter skolan. Mitt i vardagen är det en konst att kunna koppla bort en rutin och välja ett annat alternativ som känns bättre just för dagen och det lyckades vi med; vi var riktigt taggade och körde på som bara den. Efteråt blev det ännu en spontan tur som passar ihop med dagens inlägg: löpning. Solen sken, benen var trötta men huvudet glödde med vilja och vips försvann besväret och skapade ett ytterligare steg, vidare ett till och ännu ett. Budskapet som vill framhävas är att oavsett vad det handlar om: tvärflöjt, kunskap om träd eller träning så finns det  två stycken komponenter som tillsammans bildar framgång, men det förutsätter att båda delarna aktiveras; fysisk och psykisk kapacitet varav det sistnämnt i min teori styr fysiken. Vad gör det att jag är stark, snabb vid pingisbordet och har en bra kondition om utgångsläget för att att använda dessa är negativ? Utan den psykiska kraften kommer vi ingenstans i utveckling, inte heller i det fysiska spåret. Vad krävs för att vi ska utvecklas? Det här inläggets nyckelord: passion.

 

Ta hand om er och följ med i alla grymma sporter och bloggare här på hallandsport!

 

//Sanna

 

Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Till toppen