Skadorna Caroline Andersson fick vid vurpan på Ungdoms OS i juli har visat sig vara allvarligare än de först trodde.
På sjukhuset konstaterades kraftig hjärnskakning, skrubbsår och lite blåmärken på axel och rygg.
Veckan efter hittades också en spricka i underarmen, några veckor efter kraschen började jag få mer och mer ont i nacke, axel och rygg.
Jag beslutade mig då för att avbryta säsongen och istället ägna mig till 100% åt rehabilitering och skolan.
Jag har under hösten gjort flertalet undersökningar hos flera olika läkare, sjukgymnaster m.m.och fått behandling men ingenting som hjälp mig så mycket.
Efter mycket letande hittade vi en läkare i Stockholm som är specialist på whiplash skador.
I januari var jag där och fick jag äntligen en bra förklaring till mina smärtor.
Flera muskler i nacke, hals och skuldra är skadade och klämmer på nerverna, detta gör att jag har ständig huvudvärk och domningar i högerarmen, samt hög smärta i nacke och rygg.
För att bli av med problemen måste jag genomgå minst två operationer, den första redan om tre veckor.
De tre veckorna som är kvar fram till operationen kommer jag träna och tävla som planerat.
Den 18 mars kör jag årets första tävling som också är årets första Världscup, eller Nationscup som det heter för oss juniorer, Trofeo Alfredo Binda i Italien.
Jag hinner också med att köra andra deltävlingen, Gent-Wevelgem i Belgien, 25 mars innan jag lägger mig på operationsbordet.
Efter operationen har jag fem sex långa veckor innan jag får träna igen, min tanke är att jag tävlar igen i mitten av maj i ett av nordens största etapplopp, Tour de Himmelfart.
Som tur är så är säsongen lång och mina största mål för året, EM och VM, går i juli och september.
